Om Småland vore Västbanken

Taxichauffören Tyra från Lagan har drabbats av strupcancer. Hon är så hes att hennes passagerare har svårt att höra vad hon säger. Hon skulle behöva besöka en specialist i Växjö, men de svenska myndigheterna ger henne inte tillstånd att resa genom vägspärren i muren mellan Alvesta och Växjö. Orsaken: hon är småländska.

En läkare på sjukhuset i Ljungby har gett henne cellgift, men det har inte åstadkommit någon effekt. Hon fruktar nu att cancern kommer att sprida sig.

IT-konsulten Isak från Älmhult är internationellt känd och framgångsrik. Han har kunder över hela världen, men det är krångligt att besöka dem. Den svenska myndigheten ger honom inte tillstånd att ta sig till Smaland Airport. Om han ska flyga är han tvungen att ta sig till Göteborg istället.

Orsak: han är smålänning.

Isak tjänar bra, men är missnöjd med att leva i det stora muromgärdade fängelse som Älmhults kommun utgör. Han kan inte ens ta sig till Blekinge för att bada. Den svenska myndigheten tycker att han klarar sig bra där han är.

Pensionären Hanna från Tingsryd har varit tvungen att sälja de guldsmycken hon har ärvt av sin mor. Pengarna behöver hon eftersom priset på vatten har gått upp så kraftigt. Hon duschar bara en gång i veckan och dricker kaffe ur samma mugg många dagar i sträck utan att diska.

Orsaken till att vattnet har blivit så dyrt för Hanna är att den svenska myndigheten i Växjö har bestämt att styra om det mesta vattnet från Mien till de svenska stora bosättningarna vid Miens strand. Bosättarna använder i genomsnitt 340 liter vatten om dagen. Smålänningarna använder 24 liter.

Kocken Kajsa från Åseda har fått ett drömjobb på en av Växjös mest kända restauranger. Men pendlingen håller på att knäcka henne. Hon tvingas att stiga upp klockan fyra varje morgon för att köa i flera timmar för att ta sig igenom vägspärren i muren utanför Braås.

Egentligen är det inte det timslånga köandet vid vägspärren som är det värsta. Kajsa tycker att det jobbigaste är godtyckligheten och trakasserierna från de svenska soldaterna.

Egentligen skulle hon vilja bosätta sig i Växjö, men det får hon inte för de svenska myndigheterna.

Orsak: hon är småländska.

Mellanstadieeleven Martin i Lammhult har läs- och skrivsvårigheter. Den svenska staten har bestämt att dela upp skolan i två olika system, ett svenskt och ett småländskt. De småländska skolorna får 30 procent mindre pengar än de svenska skolorna. Resultatet är att många barn har svårt att klara skolan. Det bidrar också till att de har svårt att läsa vidare för att få kvalificerade jobb.

Som ungefär 60 procent av de småländska barnen lever Martin dessutom under fattigdomsgränsen.

Gränspolisen Samir har sina rötter i Syrien, men älskar sitt nya hemland Sverige. Han har haft lätt att lära sig svenska och brukar säga till sina svenskfödda kompisar att ”jag är mer svenne än ni”.

Efter fem år som gränsvakt mellan de svenska och de småländska territorierna har han beslutat att tala ut om de svenska myndigheternas systematiska förföljelser av smålänningar.

– Vi har gjort allt för att skrämma och förnedra smålänningar. Det är inget som vi gränsvakter själva har hittat på även om det finns de vakter som gillar att misshandla smålänningar. Men att trakasserierna har pågått i så många år beror på order uppifrån. Den svenska staten har bestämt att smålänningar ska hållas under kontroll, i osäkerhet och skräck, säger han.

Ungefär så här skulle det vara om Småland vore Västbanken.

Lars Edqvist

Låt bilden på nazisterna och tanten förbli en bild

Tanter med handväskor kan ha sin charm. I det fria ordets stad Växjö är det både olämpligt att censurera konstnärer. Men det är ännu mer olämpligt att hylla våld mot en legal demonstration.

Framför allt är Hans Runessons bild ett verk som skildrar ett skeende i Växjös historia. Det är olämpligt att bryta ut tanten ur sitt sammanhang.

Miljöpartiet i Växjö deltog inte i det kulturnämndens eniga beslut om att göra en staty av den så kallade tanten. Vi hade ingen plats i kulturnämnden under den förra mandatperioden. Därför har vi nu diskuterat vad vi tycker om statyplanerna.

Egentligen anser vi inte att det är vår roll som politiker att ha synpunkter på konst. Men just den här frågan är speciell eftersom den rör frågor som det fria ordet, rätten att demonstrera och våld – även om det i det här fallet var ringa.

Hans Runessons berömda bild bör ses i sitt sammanhang. Det är lätt att ha sympatier för kvinnan som uttryckte sin avsky med hjälp av sin handväska. Och visst, vi tycker om den folkliga vreden mot nazisterna.

Men låt oss tänka ett steg till. Kvinnan var inte ensam om att bära hand på nazister den här dagen. Åtminstone en nazist fick betydligt mer stryk än vad kvinnan kunde åstadkomma. Tänk tanken att en misshandlad nazist hade dött. Skulle vi då vilja pryda Växjö med en bild med våld mot en nazist?

Växjö profileras som det fria ordets stad. Det blir märkligt att här lägga skattepengar på en staty som kan ge intryck av att bejaka hur upprörda människor med våld försöker stoppa nazisternas lagliga rätt att demonstrera.

Det ligger i demokratins natur att vi måste låta även dem vi tycker sämst om uttrycka sin åsikt.

Det är ingen slump att tidningen Vi utsåg Hans Runessons bild till århundradets bild. Den skildrar en historisk händelse på ett lysande sätt. Kvinnans vrede och nazisterna obehagliga skepnader fryser ett ögonblick som vi helst hade varit utan men som ändå påverkat vår nutid.

Reducera inte Hans Runessons bild till en staty över en arg tant. Låt den förbli en bild som skildrar ett historiskt skeende!

Jonathan Rundqvist

Jamal Abdinur

Miljöpartister i kultur- och fritidsnämnden

Landsbygden behöver en grön omställning

Svensk landsbygd behöver inte mer gifter och konstgödning. Det som behövs för att rädda klimatet och landsbygden är en omställning till en grön och giftfri produktion. Det är här efterfrågan ökar.

Johan Hultberg har tydligen liksom jordbrukets lobbyorganisationer missat att efterfrågan på ekologisk mat ökar dramatiskt. I det läget kan räddningen för svenskt jordbruk kan knappast vara att spruta mer kemikalier på åkrarna.

Konkurrenskraften hos svenskt lantbruk ökar istället genom att vi satsar på de ekologiska livsmedel som alltmer efterfrågas även i övriga Europa.

Alliansregeringen gick också till historien som en regering som gjorde mycket lite för att motverka klimatförändringarna. Ibland genom att hänvisa till att andra länder är värre, som om det vore någon tröst för mänskligheten.

Häromveckan hävdade professor Johan Rockström att passivitet i relation till klimatfrågorna är att jämställa med att låta 1 500 flygplan störta varje dag. På sikt blir konsekvenserna för mänskligheten ungefär lika stora.

Så vi räddar inte svensk landsbygd genom att låtsas att miljöfrågorna inte finns. Att låta svenskt jordbruk leva kvar i 1900-talets kemikaliejordbruk är det största hotet mot landsbygden – och städerna.

Lars Edqvist

Miljöpartiet