Låt Växjö bli ett centrum för att utveckla stadsodling

Stadsodling är ett bra sätt att förse oss med obesprutade matvaror utan långa transporter. Det bidrar till att göra stadskärnor mer levande och attraktiva. Det gemensamma arbetet med odlingen för människor samman. Därför håller stadsodling på att bli en rörelse i hela världen.

Matlandshuvudstaden Växjö kan bli ett centrum för den svenska utvecklingen av stadsodling.

Kreuzberg, Berlin: På vad som ser ut som en rivningstomt har en odlingsoas och träffpunkt vuxit fram. Förutom att köpa grönsaker och odlingsböcker går det också att äta vegetariska rätter på odlingens restaurang. Det går också att köpa ett glas champagne för att fira en god skörd.

Cienfuegos, Kuba: Ett gäng gamlingar odlar entusiastiskt en jordplätt i ett bostadsområde. Varje rad slutar med några tagetesplantor för att hålla insekterna borta utan kemikalier. Stadsodlingarna förser alla Kubas städer med ekologisk mat och räddade befolkningen från svält när Sovjetunionen bröt samman.

Agyia Napa, Cypern: Mitt i centrum på den lilla turistorten har en rivningstomt förvandlats till en åker full med meloner. Varma turister tittar lystet och någon stjäl en melon för att svalka sig.

Freiburg, Tyskland: I parken runt stadens gamla teater odlas många olika grönsaker, men inte så många att det kan bli någon försäljning. Kanske är det skådespelarna som odlar för husbehov.

Ekobacken, Växjö: En grupp duktiga trädgårdsarbetare sliter i sitt anletes svett med att odla kravmärkta grönsaker, som sedan ska säljas på några av stadens restauranger och i några butiker. Ovanför odlingarna står en kock och bjuder personalen från ett företag på delikatesser från backen.

Stadsodlingar kan se ut på många olika sätt. Gemensamt är att intresset bara ökar och att det finns goda skäl att satsa ännu mer på att odla inne i staden. Några av dessa skäl:

• Efterfrågan på obesprutade livsmedel ökar kraftigt.

• Fler vill äta mat som vuxit nära och sluppit vara ute på långresor innan den kan ätas.

• Odling är en bra aktivitet att ägna sig åt tillsamman. Att gräva, kratta och vattna tillsammans bidrar till gemenskapen oavsett vilken del av världen man är född i.

• Det finns ett pedagogiskt behov att i städerna visa barn och ungdomar var maten egentligen kommer ifrån och hur det går till att odla. Botaniska köksträdgårdar kan dessutom bli turistattraktioner.

• De allra flesta tycks gilla grönska bättre än betong. Att se livet spira mitt inne i staden bidrar till trivseln.

I matlandshuvudstaden Växjö finns all anledning att satsa lite hårdare på att utveckla odlingarna i staden. Ekobacken kan utvecklas med till exempel ett café. Bostadsområden kan bli mer attraktiva om hyresgästerna odlar tillsammans.

Genom engagemanget i Ekobacken har grunden lagts för att göra Växjö till ett nationellt och kanske också ett europeiskt centrum för stadsodling.

Därför har Miljöresurs Linné med stöd av Växjö kommun tagit initiativet till att arrangera en konferens om stadsodling i samband med Mat 2015 i september.

Vi vill att det ska synas att Växjö är huvudstad i Matlandet. Att odla smultron i pallkragar i centrum kan bidra till att locka fler människor till centrum.

Växjös restauranger är redan nu bäst i Sverige på kravmärkning. Egna stadsodlingar kan bidra till att vi blir bäst i Europa på ekologisk och närodlad restaurangmat. Det skulle kunna locka gastronomer från hela Europa.

Att utveckla pedagogiken kring matens ursprung kan också bli ett sätt att profilera Växjös skolor på ett grönare sätt.

Integrationen kan främjas genom att vi utvecklar nya sätt att fylla meningslösa mellanrum på Växjös bostadsområden. Oavsett om vi kommer från Somalia, Syrien eller Småland kan vi lära av varandra och odla för att laga somaliska sambosas eller göra småländska smörgåsar.

Om vi vill finns bara möjligheter. Med kunskap och kreativitet kan Växjö bli Matlandets huvudstad för alltid.

Lars Edqvist

Ordförande i Miljöresurs Linné.

Låt oss dela ansvar och arbetslust

Låt oss dela ansvar och arbetslust

Arbetsmarknaden förändras snabbt. Globalisering, urbanisering och inte minst digitalisering bidrar till det att många uppgifter försvinner. Då kommer upprop om att alla ska jobba heltid och att vi ska dela ut medborgarlön.

Låt oss istället skapa en ny arbetslinje, där vi delar både ansvar och arbetslust.

Arbetslinjen är död, hävdar Per Schlingman, tidigare moderat partisekreterare. Det bygger han bland annat på att 450 000 jobb i Sverige automatiserades bort mellan 2006 och 2011. Vartannat jobb väntas försvinna de kommande 20 åren som en följd av automatiseringen.

Automatiseringen skapar också nya jobb. Det behövs till exempel fler advokater, dataspecialister och kommunikatörer. Men det är svårt att tro att behovet av ökad konsumtion kommer att stiga i snabbare takt än vi automatiserar bort jobb.

Om vi vill värna om framtidens skatteinkomster ter sig arbete som en osäker källa. För att säkra välfärden behöver vi istället gå över till mer skatt på konsumtion och utnyttjande av naturresurser.

Att i detta läget kräva att alla svenskar ska arbeta 40 timmar i veckan i alla framtid känns både onödigt och orealistiskt. Visst. Vi behöver många engagerade, kunniga och kreativa medarbetare för att utveckla både välfärden och näringslivet.

Men frågan är om vi behöver hänga på jobbet lika länge som vi gjorde 1973, när arbetstiden senast sänktes i Sverige.

En mer flexibel arbetstid med ökat inflytande över arbetssituationen tror jag kan öka den hållbara tillväxten mer än en rigid arbetslinje där alla ska jobba 40 timmar i veckan, oavsett önskemål och förutsättningar.

Bland vänsterpartister och miljöpartist finns det krav på något som kallas medborgarlön eller basinkomst. Det innebär att människor ska slippa arbete och ändå garanteras en inkomst. Min övertygelse är att det är en ohållbar väg, som kommer att cementera ett lag som arbetar och ett lag som inte arbetar men får betalt ändå. De sociala klyftorna riskerar att öka.

Låt oss istället utarbeta ett system där vi delar på ansvaret för de jobb som behöver göras, oavsett hur lång tid de tar. Jag tror att framtidens arbetsliv kommer att präglas i högre grad av kreativitet och flexibilitet än av rigiditet och lydighet.

Allt fler kommer att få allt roligare jobb, när de tråkiga jobben automatiseras bort. Arbetsgemenskapen är en positiv del av våra liv. Varför stänga ute en del av befolkning från gemenskapen genom att låsa sig fast vid en arbetstidsdogm från 1900-talet eller en idé att vi ska slippa jobba?

I den blågröna budgeten för Växjö 2016 finns en skrivning om framtidens arbetsplats. En uppgift för kommunen är att följa utvecklingen för att kunna erbjuda arbetsplatser i takt med tiden.

Växjö kommun har redan kommit en bit på väg i arbetet med en mer flexibel syn på arbetstiden. Låt oss fortsätta på den linjen och skapa jobb som kan kombinera arbetslust med en meningsfull fritid med mer tid för varandra.

Lars Edqvist, miljöpartist